#51
- ”Sprängaren" — Liza Marklund
Litteratur
Det var något helt nytt, i en svensk deckar-värld som under den tiden domi-nerades av Henning Mankell, Håkan Nesser och andra män. Deckartidskriften Jury instiftade Polonipriset för att främja svenska kvinnliga deckarförfattare, och den första pristagaren blev självklart Liza Marklund. I hennes ”Sprängaren” klev kvällstidningsjournalisten Annika Bengtzon in i deckarvärlden: en stressad småbarnsmamma som försökte hinna med både familj och jobb. När en fiktiv OS-arena i Södra Hammarbyhamnen sprängdes och chefen själv hittades i ruinerna var Annika Bengtzon omedelbart på spåret.
Jodå, Sveriges kanske ohederligaste skribent har sitt finger med lite varstans och så
även i den moderna mediehistorien. Dagens Nyheter, denna stora och betydelsefulla
tidning håller för närvarande (start sker dock först 6 december 2014) en omröstning
om vilka kulturhändelser som varit viktigast sedan tidningens start. 150 st är antalet
händelser som nominerats så konkurrensen är förvisso mördande men är inte just
mord en av de saker som LIZA MARKLUND är allra bäst på ? Speciellt duktig har
hon visat sig vara vad gäller karaktärsmord på människor hon själv eller någon av
alla hennes vänner ogillar. Och allt har givetvis skett i sanningens tjänst.
"När kvinnan klev in i svenska deckare" var rubriken på händelse #51 och givetvis
är numret i sig utan betydelse. Men, som så korrekt påpekas, LIZA MARKLUND
var alltså först i den svenska deckarvärlden med att ha en kvinnlig hjälte/antihjälte
behändigt döpt bl a efter hennes första dotter. Och kanske är det just detta med det
kvinnliga inslaget som gör att LIZA MARKLUND sålt hela 15 miljoner böcker, lika
många som Camilla Läckberg. Marklunds redaktör, hon som en gång i tiden genomgick
samma folkhögskola som LIZA, har å andra sidan inte alls sålt speciellt mycket. Men
hon kan kanske trösta sig med att ha vunnit priset för årets bästa svenska kriminalroman
häromdagen ! Svenska Deckarakademien ansåg nämligen att Tove Alsterdals "Låt mig ta
din hand" var den bok som allra mest förtjänade denna titel. Grattis, kära Tove !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar