Så här dagen efter att TV4 visat den femte filmen av sex i den nya serien av
filmer med Malin Crepin i huvudrollen som Annika Bengtzon kan det kanske
vara på sin plats med några reflektioner, både kring hur lyckade filmerna har
varit hittills i största allmänhet och hur tillkomsten av Livstid faktiskt kommer
in i sammanhanget på ett sätt som inte är helt uppenbart för den som inte är så
speciellt insatt i detaljerna.
"Hur kunde du klara polisarbetet så bra i ”Livstid”, en bok också med feministisk vrede och insikt?
– Det var svårt eftersom jag inte kunde någonting om polisarbete. Men så fick jag kontakt med en polis, Matilda Johansson, när jag föresläste för ett kvinnligt nätverk. Hon frågade: ”Vad vill du ha betalt?” ”Ingenting, jag vill åka polisbil.” "
Ovanstående är taget från en intervju i DN. Och faktum är att personen i filmens
främsta kvinnliga biroll, Ellen Jelinek Mattsson, helt klart i vissa stycken kan
sägas motsvara verklighetens Matilda Johansson. Och influenserna är faktiskt
tydliga redan i de allra första replikerna i filmen, när Nina Hoffman som Jelineks
roll i filmen heter är ute och åker polisbil med en manlig partner !
http://allancamitzochhansvredesutbrott.blogspot.se/p/matilda-galaoul-johansson.html
Låt oss först konstatera att rent fysiskt är Jelinek och Matilda Johansson inte
alldeles olika som typer.Båda två är nämligen mörka, smärta och något över
medellängd. Ingen av dem ser heller så speciellt mycket ut för världen. Men inte
skulle man påstå att någon av dem är direkt ful.
Vad är det då konversationen i bilen mellan de båda poliskollegorna handlar om ?
Jo, cykelstölder ! Och hur kom det sig att Matilda Johansson hamnade som utredare
på en sedermera nerlagd polisstation i Sofia. Jo, tack vare en cykelstöld, eller kanske
snarare ett inte speciellt begåvat försök till en sådan, blev hon befordrad från att ha
varit vanlig polis i yttre tjänst till brottsutredare. Det handlade om en till synes helt
övergiven cykel i polisens hittegodsförråd, där Matilda uppgav sin dåvarande partner
som upphittare. Bedrägligt beteende och osant intygande kallas sådant när man vill
använda sig av det juridiska språket. Två domstolar kom fram till samma tämligen
blygsamma påföljd för det såta paret och ett sprucket förhållande kunde inte ses
som annat än en oundviklig följd av Matilda Johanssons milt uttryckt obegåvade
agerande. Men, sett retroaktivt, var detta inget annat än hennes start på en ny och
mycket bättre tillvaro inom poliskåren, t o m utan uniform.
Det är alltså ganska uppenbart att LIZA MARKLUND faktiskt var medveten om
den för Matilda Johansson tämligen pinsamma incidenten och skälen bakom
hennes förflyttning till en ny omgivning. Hur uppgiften kommit Liza Marklund
till handa kan man undra över men skvaller sprids snabbt och när det handlar om
en person som faktiskt under sin verksamhet ute på Stockholms gator råkat dra
på sig klagomål från allmänheten är det säkert lätt att bli baktalad. Och i just det
här fallet hade ju belackarna troligen helt rätt ! Matilda Johansson är urtypen för
en olämplig polis : utrustad med makt men i avsaknad av omdöme. Och inte är
det hon själv som saknar omdömet precis !
En av de bärande delarna av historien är ju att rollfiguren Nina Hoffman talar
med Annika Bengtzon, Liza Marklunds alter ego, och ger denna information som
kan skada andra (manliga) poliser. I slutet av filmen återfanns en scen där Jelineks
rollfigur kommer in i ett rum där några manliga poliser samtalar under en fikapus.
Den kvinnliga polisens hejande besvaras inte och männen lämnar rummet medan
Jelineks rollfigur inte kan hålla tårarna tillbaka. Skall vi gissa att Matilda Johansson
i sin "yrkesroll" upplevt något liknande ? Å andra sidan hade hon ju själv oerhört
goda möjligheter att i rollen som brottsutredare behandla andra människor illa. Och
det gjorde hon också, troligen utan någon större eftertanke. Så på sätt och vis kan
man säga att hon uppfyller alla krav som kan ställas på en okänslig polis.
"På sina lediga dagar har Matilda ställt upp och lyssnat på mina utläggningar om olika scenarier och förvecklingar om polisarbetet i min blivande roman. Pedagogiskt har hon förklarat vad som funkar och vad som inte gör det. Och gudarna ska veta att det behövdes."
Ur Liza Marklunds egen berättelse om tillkomsten av Livstid, hämtad från hemsidan
för Piratförlaget. Paret tillbringade alltså under en period oerhört mycket tid tillsammans.
Man kan undra om Matilda var mera informativ om sin läggning när det gäller LIZA
MARKLUND än vad hon var i utredningen om det tillgrepp hon ställdes till svars för.
I utredningen kallas nämligen den tidigare partnern för väninna och man känner sig
nästan benägen att påpeka för Matilda Johansson att hon inte längre lever i sitt
födelseland, sedan länge styrt av mullor, utan i Sverige där vi som bekant har en helt
annan och mycket mera tolerant syn på människor som inte lever upp till heteronormen.
Skrivaren av dessa rader närvarade, mot Matilda Johanssons och hennes advokats, den
av poliser ofta uppskattade Johan Eriksson, vilja vid den förhandling i Svea Hovrätt
där domen mot Matilda och hennes f d partner fastställdes. Det var ett inte särdeles
spännande evenemang där utgången kändes ganska given. Icke desto mindre var det
säkert en mycket påfrestande stund för Matilda Johansson, vars framtid som polis
ju faktiskt stod på spel. Men, polisens personalansvarsnämnd, kunde ju omöjligen
tycka att ett bötesbrott skulle vara grund för avsked. Lägg till detta att hon redan
tidigare i praktiken befordrats till en högre post av sina överordnade inom polisen
i Stockholm ! Nej, brottet, förflyttningen och bekantskapen med LIZA MARKLUND
kom att ta henne högre inom polishierarkin än hon kanske ens vågat drömma om !
Polisen är väldigt duktig på att ta hand om sina egna när man finner så vara befogat.
Slutligen, den som vid rättegången, faktiskt fått en glimt av Matilda Johanssons f d
partner, kan inte tycka annat än att hon var tämligen oansenlig och betydligt mera
så än Matilda Johansson. Inte heller utstrålade någon av de två kvinnorna (som i
pauserna kommunicerade med varandra) någon form av manhaftighet. Så den som
eventuellt ville ha sina fördomar bekräftade hade inte speciellt mycket att hämta
där. Snarare gjorde den s k väninnan, som säkert var oerhört plågad över att nu hamna
i ett brottsregister, ett mer än lovligt obetydligt intryck rent exteriört. Ungefär tvärtom
mot vad som kan sägas om LIZA MARKLUND alltså.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article14515129.ab
Avslutningsvis, några ord om filmerna i serien, och glöm nu inte att 2015-12-28 är det
dags för "Ett liv i solen" på TV4 och den lär utspela sig i Spanien. Filmen "Nobels
testamente" gjorde som framgår av ovanstående mer eller mindre fiasko på svenska
biografer när den lanserades 2012. Icke desto mindre har hela serien sålts till ett stort
antal länder, så LIZA MARKLUND går säkert inte lottlös ur det hela. Men, kan det
vara så att de avslöjanden som frilansjournalisten Monica Antonsson gjorde några
år tidigare om Marklunds tvivelaktiga sätt att fabricera historier (Gömda och Asyl)
fått den svenska publiken att överge Liza Marklund ? Nu när ytterligare några år
förflutit sedan avslöjandena kanske hennes dåliga rykte börjat släppa. Och hos media
är hon ju fortfarande en given favorit !
Men visst var LIVSTID i filmformat bättre än t ex Nobels testamente ! Och kanske
kan det bero på att den bakomliggande romanen faktiskt är just bättre. Vi låter LIZA
MARKLUND själv få sista ordet på den här punkten ty hon bör ju veta bäst !
"Varje gång jag skriver en ny roman så försöker jag göra något nytt. Jag testar olika berättargrepp och språkflöden, avskalat eller porlande, svepande eller fokuserat. Jag vet inte om det gör någon större skillnad för läsarna, (jag vet faktiskt inte varför mina böcker säljer eller är så lästa, om det finns ett trick så vet jag inte vilket det är), men jag vill åtminstone försöka utvecklas som författare från en bok till nästa.
Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.
Liza M
Marbella den 16 juli 2007"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar