torsdag 7 november 2013

LIZA MARKLUND ogillar bara s k stalking när den drabbar henne själv

Granska er själva
Jag tycker det är helt rätt att publicera namn och adress till ##### anställda. När de nu ska känna till allt om oss, då har vi väl åtminstone rätt att veta vilka de är? För övrigt borde ### börja med att granska sina egna anställda. Jag vet att det finns folk inom företaget som är misstänkta och dömda för brott, bland annat för att de förföljt och trakasserat kvinnor. Vad händer när sådana idioter får fri tillgång till allt som kvinnorna gör och säger?



 I Expressen, 22 juni 2008, fanns en krönika av LIZA MARKLUND, betitlad
"Sveriges värsta miljöbov" och den kan väl sägas ha utgjort ett slags påhopp på
ståljätten SSAB. LIZA vore emellertid inte LIZA om hon inte också hann med
att samtidigt dela ut några små rallarsvingar mot diverse andra företeelser som
hon fann upprörande. Man kan se att LIZA redan här hade klart för sig hur den
krönika hon skulle publicera 2008-08-10 som en gentjänst till sin i 2 instanser
dömda polisvän Matilda Galaoul Johansson skulle se ut. Kanske hade hon t o m
tänkt sig att krönikan skulle ha publicerats sisådär 1 vecka tidigare. Observera
också hennes rättssyn som innebär att den som i högre instans friats från brott
denne inte begått ändå skall anses vara dömd.

Men det ironiska i sammanhanget är alltså att den s k bloggbävning som ägde rum
i juni 2008 kom att följas av en liknande drygt 1/2 år senare och nu var det LIZA
MARKLUND själv som utgjorde föremålet för densamma istället för att som då
springa med i drevet. Det som hände var alltså att de s k sanna romanerna "Gömda"
och "Asyl" avslöjades som rena rövarhistorier. Däremot blev inte hennes krönika
från augusti 2008 om en person som råkat uppröra hennes polisväninna det minsta
dissekerad i det sammanhanget. Men det enda som hänt var egentligen att någon,
dvs frilansjournalisten Monica Antonsson, gjort en smått unik research genom att
sätta Marklunds skrivande under lupp. TV 4:s journalist Anders Pihlblad, som sedan
kom att skriva en bok om s k drev påstod i sin okunnighet att man tog "heder och ära"
av Marklund. Mycket längre från sanningen än så går det nog inte att komma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar